Tidningen Fokus

Slutat som förbundsordförande
Ja nu är det definitivt. Jag har nu lämnat över ordförandeklubban för kvinnoförbundet till Maria Fälth. Det känns bra att efter över 6 år få lämna över ansvaret. Det är ett tufft men roligt uppdrag. Maria är en bra tjej. Vi satt i kvinnoförbundets styrelse på 90 talet så jag vet att hon har ett starkt engagemang för jämställdhet. Vi fick ytterligare föryngring i Styrelsen vilket känns kul. Det går åt rätt håll.
Ett stort tack till alla er tjejer som gjorde festkvällen så fantastiskt rolig och minnesvärd. Sånger och tal som verkligen värmde. (roligast var nog kvinnan som sa att när hon såg mig på debatter i TV så fick hon sådan energi att hon började städa...det var ju kanske inte riktigt så jag tänkt mig det hela. Men okej,det var positiv energi sa hon...)I kvinnoförbundet har jag fått så mycket uppbackning och stöd av alla kvinnor i förbundet, så det är helt otroligt. Det är faktiskt det bästa stället att vara på om man vill få positiv feed back egentligen. Allt slit har gett något tillbaka. Så är det minsann inte alltid inom politiken. Men nu ser jag fram emot att göra andra saker i mitt riksdagsuppdrag.

Kvinnoförbundets årskonferens

Arbetsrätten
Ja nu blir det lite mer om vad som stått i Svenskan. Där skrev man på ledarsidan, också i denna vecka ,om arbetsrätten och konflikten mellan Olofsson och Borg och frågan om LAS. Det står att man inte kan behålla kompetens i ett företag om man har LAS regler. Men det stämmer ju inte eftersom man kan göra turordningskretsar utifrån kompetens. Så frågan är om vad man vet ute på företagen istället. En turordningskrets kan se ut hur som helst. Så där kan man se till att skydda kompetens.
Visst -facket kan hävda att man ska tillämpa reglerna strikt. Men då är dom ju ganska osmarta. För om företaget inte överlever så överlever inte jobben heller. Sådana fack vill inte arbetarna ha heller- sådana fackrepresentanter som gör att företag läggs ner.
Så den svenska modellen har sitt värde. Men båda parter måste förvalta ansvaret väl!

KD och framtiden
Jag har funderat på vad Svenska Dagbladet skrev på ledarsidan häromdagen. Man angrep först kd för att man ville förbjuda snus, vilket jag kanske själv tyckte var lite extremt. Vi vill inte vara ett förbudsparti. Men sedan kom man tillbaka till det man ofta tar upp- nämligen att kd ska satsa på att ta den konservativa rutan till höger i politiken. Men en kristdemokrat är inte en konservativ!Moderater bygger sin ideologi på konservatism men inte vi. Av tradition är vi konservativ i vissa värderingsfrågor, men den generella politiken är inte konservativ om man ser till den kristdemokratiska historien. Nu har man fått moderaterna att gå mot mitten och oss mot höger...mycket märkligt. Och så möts konservativa som är besvikna på moderaterna med våra värdekonservativa och ljuv musik uppstår i många frågor. Inte till allas glädje vill jag säga...Moderaterna har rört sig till mitten för att där finns väljarna. Och vi har rört oss till viss del, jag ska inte säga totalt, men en del ibland mot höger. Och varför ska vi byta plats? Enligt mitt sätt att se så leder den vägen fel. Den vägen kommer leda ut i mörker och elände. Så snälla Svd sluta hetsa kd folk mot höger! I början ville vi inte ta ställning mot höger eller vänster. Men tvingades till slut välja. Och jag har inga problem med att tillhöra alliansen. Men vi ska inte vara något högerparti. Det är inte vår själ...Låt oss gå tillbaka till vårt ursprung med frågor som vad är god livskvalitet, mot det totala konsumtionssamhället, mot videovåld, för en familj som kan se olika ut (som det står i vårt program) och som i dagens samhälle måste uppmuntra jämställdhet, och för en miljö med förvaltarskapstanken i centrum, för internationell solidaritet, och för ett starkt engagemang för bistånd och flyktingar. Stödja småföretagare, vikten av en bra skola. Allt detta som var aktuellt när jag gick med på 80 talet är fortfarande aktuellt. Jag tror vi är ganska många som tror att detta är vägen framåt...
I svd säger man att ca 10 procent av väljarna tycker att konservativ är ett bra värdeord som man stödjer. Så 10% är det det maximala vi ska ha som mål som röstetal. För mig räcker inte det?

Situationen på Gaza

Hänt sen sist...
Alltså tiden rusar fram. Nu är det en vecka sedan jag bloggade. Vecka som vanligt med möten och seminarier men också en EU debatt i kammaren i torsdags. Jag talade om arbetstagarnas europa och laval-fallet eftersom det är något sossarna alltid tar upp nu förtiden som en EU fråga. Man försöker få det till att EU är emot facket och arbetstagarna vilket är ganska märkligt när sossar och moderater och kristdemokrater skriver ihop sig i dessa frågor inom EU parlamentet.
Var i fredags kväll på min kusin Wivecas disputationsmiddag. Det var nog faktiskt första gången jag var på det. Jag blev så stolt över hennes arbete. Hon fick mycket cred från professorer och handledare. Handlade om radiologi...förstod inte allt liksom...
Lördagen var jag med på en timmes aktion med Amnesty om Kuba. Uppmärksammade att kubaner som är politiskt aktiva fängslas. Så vi var tre politiker som fängslades på Sergels torg...några unga killar kom och prata med oss. VI berättade om våra upplevelser från besök på Kuba. Jag var på Kuba 2002 då fängslades några efter ett möte vi hade på vårt hotell, men sedan började också en större våg av fängslanden. Många av dessa personer sitter fortfarande fängslade. Nu måste det börja hända något där för befolkningen så att de får vanliga fri och rättigheter... kan Obama göra något?
Hann med lite kultur med min gamla arbetskamrat Brita efter det. Vi var gräsänkor och hade heldag tillsammans. Vi började med utställningen Loretta Lux. En ung kvinna som gör enorma konstverk med en blandning av bild och konst. Mycket speciella. Fantastiskt orginellt tyckte vi. Sedan gick vi och såg den franska filmen: "Det regnar alltid i Provence". Ja det var om en kvinnlig politiker och feminist...Inte så mycket spännande händelser precis men ändå tänkvärd. Om syskon och om relationer. Och så som i alla franska filmer lite om komplicerade kärleksrelationer. Sedan åkte vi hem till mig och lagade mat och såg sedan på Melodifestivalen och Ernman som vann. Vi hade lite andra favoriter men den var helt ok också.
Söndagen sprang jag och tände ljus i pappas lägenhet eftersom mäklaren skulle visa den...det var tydligen mer folk än vad det brukar. Kändes ju kul. Får se nu vad som händer. Besökte sedan pappa på äldreboendet. Brorsan var också där. Vi fikade som vanligt. Det konstiga var att vi nu fått veta att pappa förmodligen inte har parkinson. Är förmodligen mer rester från stroke... Man blir ju alldeles konfys. Han har ätit parkinson medicin nu i några år. Helt i onödan? Får det vara på det viset?

Etiska frågor kräver eftertanke...
Idag debatteras det livligt om både den häktade läkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus men även Katolska kyrkans bannlysning av en mamma i Brasilien som tagit sin dotter till en klinik för abort. En flicka som blivit gravid efter en våldtäkt.
Flickan som blivit gravid genom styvfaderns våldtäkter är 9 år och har våldtagits sedan hon var 6 år. Fruktansvärt övergrepp som man blir alldeles förtvivlad över. Nu väntade, enligt media, flickan tvillingar och hennes unga liv var hotat. Därför genomfördes en abort. I media kan man läsa att Katolska kyrkan efter det bannlyst mamman men inte styvpappan som gjort övergreppen. Jag förstår faktiskt inte Katolska kyrkans agerande. Även om man talar om att alla kan få förlåtelse måste det väl ändå vara skillnad på styvpappans och mammans agerande. Hon agerar för en flicka som inte är vuxen...
Katolska kyrkans anseende är allvarligt hotat med allt som skett senaste tiden. De ska värna liv, helt rätt. Men samtidigt kommer alltsom oftast olika berättelser upp om sexuella övergrepp på barn av kyrkans män. Därför måste man med all kraft visa på att man faktiskt fördömer övergrepp på barn och skyddar dem från övergrepp. Bannlys mannen och ta in barnet och mamman i gemenskapen. Visa att humanismen och människovärde går hand i hand!
När det gäller läkaren på Astrid Lindgren så är det märkligt att socialdemokraterna redan nu vet hur frågan ska lösas utan att man vet något om hur allt gått till i det enskilda fallet. Var det en dödlig dos eller var det en lindrande dos? Och vem vet om man får det lättare eller svårare som läkare efter att riktlinjer tagits fram...?

Tibet- 50 årsminne
I morgon firar många exilTibetaner 50 års minnet av Dalai Lamas flykt från Tibet. Redan i går söndag var det en demonstration på Medborgarplatsen. Så efter att ha talat på Sergels torg med anledning av kvinnodagen fortsatte jag till Tibetdemonstrationen. Där var jag enda politiker för dagen! Jag mötte även Dalai Lamas sändebud till EU och talade med honom en stund. Kinas förtryck av oppositionella fortsättermed en hård hand.

Internationella kvinnodagen
Igår var det Internationella Kvinnodagen och det var dags att gå ut och demonstrera för kvinnors rättigheter- talade på Sergels torg där organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime ordnade en manifestation. Det var jag och Ulrika Karlsson från moderaterna som talade från alliansen. Jag talade om det hedersrelaterade våldet och om regeringens nya handlingsplan för att motverka detta i Sverige. Men också vad som behöver göras internationellt. Fick en ros av Kurdo Baksi som gick runt och delade ut blommor till kvinnor. Såg en skymt av mig själv idag i DNs bildsvep från kvinnodagen.

Volvo backar om kritiserad lön och Rot avdraget ger renoveringsboom
Enligt mentoronline.se så backar nu Volvo och drar tillbaka AB Volvos styrelses förslag om att höja taket för den rörliga lönen från 50 till 60 procent. Dett skulle gälla de 250 högsta befattningshavarna. Mats Odells ord om "tondövhet" bland höga chefer i näringslivet är ganska bra. Nu är det viktigare än någonsin med signalpolitik. Även vi politiker bör väl tänka på läget och kanske inte höja löner för mycket under tiden krisen pågår som värst!
Informationen om att Rot-avdraget ger en renoveringsboom är ju glädjande i dessa tider. Enligt mentoronline.se så planerer var tredje villaägare att renovera hemma. Det är tidningen Vi i Villa som frågat drygt 4 600 personer om vad de ska göra. 1/3 menar att de pga krisen inte vågar planera, 23 procent säger att de inte hade planer på renovering men nu ändrat sig och vill göra det pga rotavdraget. 11 procent som hade lagt renoveringsplaner på hyllan har nu tagit fram sina planer igen och tänker göra investeringen. Så det innebär ju lite nya jobb!
Fick veckostatistiken från arbetsförmedlingen häromdagen. Vi har i alla fall ännu inte högre arbetslöshet än under 2006 då alliansen tog över. Men det är en dramatiskt nedåtgående kurva vad gäller ingående jobb till arbetsförmedlingen. Så det kommer bli sämre men än är läget inte katastrofalt.

Fastighetsskatt- obebyggda tomter

IF Metall är ganska modiga...

In the archives
Search
Recent Comments
Links
Stuff
default -